Solförmörkelse och Qigong
Publicerat den
Måndag och precis en vecka kvar tills skolan börjar, jippie!
Som den morgon zombie jag har blivit lyckades jag tillslut kravla mig upp ur sängen strax innan klockan 8a, gjorde i ordning min frukost och förberedde mig för att åka iväg med Marlea. Som jag nämnde så utövar hon och hennes väninnor qigong, vilket ni säkert har hört talas om. Det är vad många asiater utövar i parkerna som man brukar se i dokumentärer och tv-program. Jag som aldrig har provat det förut såg fram emot att börja dagen lugnt och stillsamt med stressreducerande, andnings- och stretchöviningar.
Vi tog Marleys bil några kvarter bort till hennes väns hus här i Santa Monica. De alla var otroligt söta, de flesta små asiatdamer. Hennes vän som vi var hos har ägt flera restauranger och är en fantastisk kock. Jag ser fram emot att i framtiden få prova hennes mat. Med mig oss hem fick vi en varsin risboll med ett picklat plommon på, Marleys favorit. Låter inte så gott, men det var det faktiskt.
Idag måndagen den 21 augusti var det även solförmörkelse på vissa ställen här i landet. I Kalifornien var det bara ungefär 50-70% av solen som täcktes, men vi tittade ändå med speciella glasögon för att få se det. Vi tittade även på tv direktsänt från Oregon där det blev en full solförmörkelse, eller Eclips som de kallar det här. Himla häftigt att det för en liten stund bli mörkt och stjärnklart och även några grader kallare för att sedan bli ljust igen. Givetvis hade amerikanerna gjort en STOR grej av det här eftersom att det inte hänt här på nästan 40 år. Det varnades även på tv för att djur och människor kan agera konstigt, det rekommenderades även att stänga av telefoner på grund av eventuell strålning, att inte köra bil etc...haha! Jag är öppen för det mesta, men lite roligt är det ändå att de flesta köper allt som sägs. Men vad vet jag, kanske fick människorna i Oregon en återuppståndelse och pånyttföddes?!
Jag måste säga att jag verkligen börjar gilla asiater! De flesta jag träffar härifrån är så otroligt gulliga och fina människor! Tjejerna jag går till för meditation är riktiga änglar. De får mig alltid att lämna studion efter en meditations-session med ett stort leende och ett lugn som jag aldrig känt förut. Ungefär som att jag är i trygga händer. De följer mig till dörren där de även alltid möter mig. De bugar, bockar, tackar och skrattar när de säger hej och hejdå, så artiga! Och ja, det är personligt, det märks, de bryr sig på riktigt. Så oavsett vad som sägs om ytligheterna i den här staden och det här landet så märker man skillnaden på de som är genuina. Jag måste även säga att jag hellre får ett ytligt "hej hur mår du?", än inget alls.
Nu har jag nyligen kommit hem efter en härlig yogaklass på stranden. Så underbart! Att yoga till solnedgången är guld värt. Det vore något vid Kroppkärrssjön det!
xoxo,
Sandra
